Synpunkter på planering för hela Gotland
En alltmer brännande fråga är hur hela Gotland ska kunna fortsätta att vara levande året runt. En sådan allmänt formulerad politisk ambition uppfattar vi att det fortfarande finns men det som görs räcker inte. Som lokal intresseorganisation försöker vi i Klintetraktens Framtid på olika sätt agera för vår bygd, bland annat genom inspel till regionens planering och beslutsfattande. De senaste åren har det handlat om bland annat regionens arbete med Strategi för serviceutbud respektive Regionalt trafikförsörjningsprogram, arbetet med Program för Klintehamn 2030, konsekvenser för orten av kalkbrytning nära Klintehamn med anledning av SMA:s ansökan. Osäkerheten kring omfattning och långsiktiga effekter av framtida kalkbrytning får inte lägga en död hand över hela samhället.
Nu under hösten 2020 är det aktuellt med två tunga beslut i Regionfullmäktige. Dels gäller det en regional utvecklingsstrategi med sikte på år 2040 och dels ett separat ställningstagande i Regionfullmäktige till hur den kommunala förskole- och skolorganisationen ska se ut på ön från och med nästa år. Utvecklingsstrategin för 2040 handlar mycket om långsiktiga mål och övergripande principer medan frågan om skolorganisationen på ett mycket konkret sätt i närtid kan komma att ändra vardagsförutsättningarna för många barn, deras föräldrar och för olika lokala verksamheter.
Att verkligt kraftfullt satsa på att förstärka bosättningsmöjligheterna även utanför Visbyområdet tror vi är det som har verklig potential att göra Gotland till en ännu mer unik och attraktiv ö för etablering av såväl permanentboende som nya verksamheter. Åtminstone hälften av det årliga bostadstillskottet bör tillkomma på andra håll än i Visby! Den väl genomförda fiberutbyggnaden är en av de viktiga grundstenarna som möjliggör detta. Det gäller då att även förstärka den befintliga lokala struktur som är viktig. Dit hör tillgång till skola och förskola men lika självklart bör det vara med t.ex. bra äldreboendemöjligheter och enkel tillgång till vård.
För Klintehamns del är det snart 40 år sedan de senaste allmännyttiga lägenheterna byggdes. Det behövs dock ordentligt tillskott av nya bostäder för att orten ska kunna fortsätta att utvecklas. Väldigt många anmäler intresse när det råkar bli någon av Gotlandshems lägenheter ledig. I programmet för Klintehamn 2030, antaget av Regionfullmäktige, har möjliga områden för nya bostäder markerats. Ambitionen med +1000 invånare var en utgångspunkt i arbetet. Regionens beslut om så kallad dubbel markanvisning skulle garantera byggande av en del nya lägenheter i Klintehamn när exploatören samtidigt skulle få bygga (mycket mer) i Visby. Vi utgår självfallet att de beslutade ambitionerna kommer att bli verklighet. De förväntade befolkningstillväxten i området kommer att förstärka behovet av att bland annat Sanda skola finns kvar.
När det gäller att ha enkel tillgång till vård så ska, efter att vårdcentralen lagts ner, dock en trygghetspunkt skapas för att man skall kunna få enklare sjukvårdsåtgärder på plats i Klintehamn och inte behöva åka till Visby eller Hemse för t.ex. återkommande provtagningar, blodtryckskontroller, såromläggningar mm. Detta bör vara enkelt att snabbt ordna så att det kan börja fungera tidigt i höst. Att åtminstone ha en Trygghetspunkt i Klintehamn är verkligen en miniminivå för sjukvårdsservice.
Eftersom resurser funnits för arbetet med förslagen för en framtida skolorganisation, förväntar vi oss också igångsättande av de landsbygdsprojekt som tidigare utlovats.
För Klintetraktens Framtid
Suzanne Kisch-Asklander, Britt Johansson och Göran Wahlqvist
